Att gå på matine på söndagar kl.13 det var för mej och mina kompisar ett vanligt nöje. Det tyckte nog de flesta yngre, ty jag minns, att det var nästan med fasa man gick in i den våldsamma trängsel och det fruktansvärda oväsen som rådde innan portarna öppnades – och ännu värre då dom öppnades.
Vi stod alltså packade som sillar på gatan utanför.Vill minnas att det brukade vara värst utanför Sveabiografen. (Nuvarande Biostaden). Då var ingången vänd mot Prästgatan – en bred och fin entre med en massa bilder i glasmontrar utanför. Det fanns ju många biografer då. Röda Kvarn, Saga, Royal och Metropol (Mettan).Mer vanligt efter kvällsbio, brukade vi gå och fika på Ritz (LT-huset på Rådhusgatan) – ett lugnt och sansat ställe.
Ja så skulle vi ju åka hiss på Telegrafen – stans högsta hus. Det fanns även en hiss i ett äldre hus på Prästgatan 26 (hotell Britannia).
Sune Gustafsson
Den dolda staden Östersund 