Etikettarkiv: Lit

Plats: Husås Tid: 1978

Spiskåpan. Vi köpte ett hus i Husås och flyttade dit och renoverade 1978 och då var det vedspis där. Kåpan ovanför spisen var borta, så det var bara en ventil. Det var frun som kom med idén att det skulle vara roligt att ha en kåpa. Vi fick tag i Pelle Svärd som var plåtslagare. Han var gammal då, bortåt 80 år. Han kom och tittade, klev upp på vedspisen och mätte och stod i, han var hur spänstig som helst. Efter någon vecka kom han med kåpan, men det var inte riktigt bra så han åkte i väg igen. Efter någon dag kom han tillbaka och då hade han fått till den så den var perfekt, med den lilla kanten runt. Då var min kusin där och Pelle frågade honom vad han jobbade med. Min kusin hade då jobbat på Sri Lanka som biståndsarbetare, så han svarade det.

”Vad säger du? Pilgrimstad”, sa plåtslagaren.

Jag vet inte om han hörde fel eller om han skojade med oss. Han skulle ha femhundra för jobbet så jag for och betalade honom och sedan gick det bara någon vecka så dog han. Han jobbade in i det sista.

När jag berättade det för folk, att han var så gammal när han gjorde kåpan till oss och att han dog kort efter får jag alltid frågan:

”Hann du betala?”

Roland Norrman

Märkt , , , , ,

Plats: Lits järnvägsstation Tid: Slutet av 1940-talet

Vinka till kungen. Kungen, Gustav VI Adolf, passerade här en gång om år., när han skulle till Tärnaby och fiska.  Då stod folk nere vid järnvägen och vinkade. De hade tagit på sig fina kläder för att stå och vinka. Det var inte alltid han tittade ut ens.

Leif Persson

Märkt , , , ,

Plats: Hörnsta, Kyrkvägen/ Östersundsvägen, Lit Tid: 1978

Handla på krita. Vi hade Hörnsta här i Lit och Fritz. Han var en duktig försäljare. När tv:n kom sålde han flest tv- apparater i Jämtland, av det finska märket Solora. Han hade ett lite trick som jag också blev utsatt för. Jag skulle köpa trygor till döttrarnas stavar. Man fick inte betala utan bara skriva upp. Då hade han en på kroken och då skulle man ju komma in en gång till. Efter ett tag förde han över det i huvudboken. En gång visade han det där för mig och läste upp vad folk var skyldiga och ofta vara det ju bara småsummor. När han gick igenom kundregistret var det ju många som hade dött också.

Leif Persson

Märkt , , , , , , ,

Plats: Östersundsvägen, vid gamla bron Tid: 1955

Enarmad bandit. Sista affären på Hammarn, när det hade sjangserat, då var det två litsbor som hyrde det och i skyltfönstret stod det någon gammal tvättmaskin och skräp. Det var några personer som frekventerade den affär’n ganska ofta och då var det någon anhörig som blev misstänksam att man spelade om pengar där. Så då kom Polisen. Det fanns inget misstänkt i affären, men på lagret fanns det enarmade banditer.

”Vad är det här då?” undrade polisen.
”Det är för personalens trivsel,” svarade de.

Leif Persson

Märkt , , , ,

Plats: Hölje Tid: 1950-tal

Messmör. När jag var barn så minns jag första tvättmaskinen hemma, det var en pulsator i botten. Försäljaren som kom hem till oss och sålde maskinen berättade att alla han sålt fungerade perfekt utom i ett fall. Då han kom hem till dem stod tvättmaskinen där och det luktade av den och något brunt satt intorkat på kanterna. ”Har ni skitit i maskinen?” frågade han. ” Nä vi har kokat messmör,” blev svaret.

Jan Palmqvist

Märkt , , ,

Plats: Skolvägen 13 Tid: 1915

Rum för resande. Min farmor satsade här i Lit när Inlandsbanan kom. Hon var en ensamstående kvinna som byggde en kåk och hade rum för resande. Hon var 26 år då. Det var till stort förtret för släkten i Offerdal eftersom hon tog med sig sitt modersarv från gården. Hon gifte sig sedan med en rallare. Rallare var förresten portförbjudna från dansbanorna här för att de inte skulle stjäla ortens döttrar. Då brände rallarna upp dansbanan vid Edlunds.

Leif Persson

Märkt , , , , , , , ,