Plats: Husås Tid: 1978

Spiskåpan. Vi köpte ett hus i Husås och flyttade dit och renoverade 1978 och då var det vedspis där. Kåpan ovanför spisen var borta, så det var bara en ventil. Det var frun som kom med idén att det skulle vara roligt att ha en kåpa. Vi fick tag i Pelle Svärd som var plåtslagare. Han var gammal då, bortåt 80 år. Han kom och tittade, klev upp på vedspisen och mätte och stod i, han var hur spänstig som helst. Efter någon vecka kom han med kåpan, men det var inte riktigt bra så han åkte i väg igen. Efter någon dag kom han tillbaka och då hade han fått till den så den var perfekt, med den lilla kanten runt. Då var min kusin där och Pelle frågade honom vad han jobbade med. Min kusin hade då jobbat på Sri Lanka som biståndsarbetare, så han svarade det.

”Vad säger du? Pilgrimstad”, sa plåtslagaren.

Jag vet inte om han hörde fel eller om han skojade med oss. Han skulle ha femhundra för jobbet så jag for och betalade honom och sedan gick det bara någon vecka så dog han. Han jobbade in i det sista.

När jag berättade det för folk, att han var så gammal när han gjorde kåpan till oss och att han dog kort efter får jag alltid frågan:

”Hann du betala?”

Roland Norrman

Märkt , , , , ,

Plats: Plextorget Tid: 1950-tal

Pojke från Lit. Vi hade en bra medeldistanslöpare från Lit, han heter Ragnar Svärd och var med i landslaget. Han tävlade för Castor, men när han började så tävlade han för IFK Lit. En gång refererade Sven Plex Pettersson honom i radio:

”Här kommer en liten pojke från Lit och han leder!”

Plex var också från Lit. 

Alf Persson

Märkt , , , ,

Plats: Lits järnvägsstation Tid: Slutet av 1940-talet

Vinka till kungen. Kungen, Gustav VI Adolf, passerade här en gång om år., när han skulle till Tärnaby och fiska.  Då stod folk nere vid järnvägen och vinkade. De hade tagit på sig fina kläder för att stå och vinka. Det var inte alltid han tittade ut ens.

Leif Persson

Märkt , , , ,

Plats: Rosenlundsvägen, Brunflo Tid: Augusti 2016

Rånet. Jag var 86 år och ute på min rullatorpromenad mitt på dagen här nere på Rosenlundsvägen och där möter jag en pickup som står parkerad på min sida, så de ser ju mig precis rakt i ansiktet. Jag såg ju dåligt redan då så jag vet inte riktigt hur de såg ut. Jag går där lugnt och stilla och så hör jag nån som kommer springande en bit i från mig. Jag tänkte att det var någon som ville fråga om något. Hon rycker min handväska som jag hade liggande i rullatorkorgen ifrån mig, jag får tag i ena handtaget och håller i så länge jag kan men hon vann och så stack hon ifrån mig. Jag hann bara skrika ”din jävel” åt henne, ett uttryck som jag aldrig nånsin brukar använda.

Jag gick genom tunnlarna upp till affären för att ringa. I min väska hade jag mobilen, plånboken med tusen kronor, körkortet och nåt anteckningsblock. Poliserna var här på nolltid. Det samlades folk när polisen kom. De förhörde mig och jag fick visa hur bilen såg ut. Jag gjorde så gott jag kunde i fråga om upplysningar. Poliserna skjutsade hem mig för jag var ganska uppskärrad.

Några dagars senare fick jag ett brev att fallet var nedlagt för det fanns inga bevis. Men så gick det till veckan efter så sker det ett rån på Dollarstore i Svenstavik och då blev det ett pådrag utan dess like, man hörde sirenerna tjöt här utanför och där haffade man de här båda ungdomarna. De la ut en spikmatta vid Rätan som de körde in i och där hade de riktat en pistol mot en av poliserna så det blev rättegång som jag blev involverad i och de fick fängelse.

Det har inte släppt än, varje gång jag går där nere så påminns jag om det här. Rättegången var väldigt krävande, jag tänkte på mina egna barnbarn som är i samma ålder. 

Märkt , ,

Plats: Isvägen vid Knytta Tid: Tidigt 1990-tal

Sist över isvägen. En ledig vårdag när jag skulle in på förmiddagen var jag den sista som körde isvägen. Efter mig låste de bommarna. Jag var så rädd, men det var soligt och fint, men sörjigt. De töjde ju på isvägarna så länge det någonsin gick. Då var det slut på den säsongen, men man var ju så glad när man kunde ta isvägen istället för att invänta färjan.

Märkt , , ,

Plats: Tysjöarna Tid: 1930-talet

Blekeområdet. Tysjöarna är min hemgårds lekplats. Det gränsade till varandra, mitt hem och Tysjöarna, som är två små tjärnar. Det är något som kallas för blekeområde. Det är kalk, det är alldeles vitt. Vi ungar blev skitiga när vi hade sprungit däruppe och lekt för man kunde ju inte låta bli vattnet. Skäll fick man varje gång man kom hem och hade varit där, då såg man ju ut som fan själv. Om man vill se ännu ett blekeområde då måste man iväg till Japan, för nästa blekeområde finns där och det är mycket mindre än Tysjöarna. Vilken fin fisk som gick upp där och fåglarna framför allt. På 1930-talet när jag var en snorvalp på sju, åtta år, så hörde man fågelsången där uppe och jag frågade brorsan: ”Hänger du med, vi sticker dit och smyger på dem?”
Farsgubben hörde det och sa: ”Ge da dig dit upp då kan da räken med att da kom int få behöv sitt på skola för da har int någe och sitt på som da töl sitte på.”

Då skulle vi få stryk. Alla ungar i Östersem var förbjudna att besöka Tysjöarna, om inte de vuxna var med förstås. Men vi var jädrigt rädd om fåglarna, beckasiner och lommar. 

Yngve Karlsson

Märkt , , , ,

Plats: Nära A4 Tid: Sent 1950-tal, tidigt 1960-tal

Kana på hustak. Stefan, jag och Stefan S följde med pappa till ett bygge i stan som han jobbade med. Där klev vi upp på taket och åkte kana en bit tills vi fick stopp, det var ett trevåningshus. Några rekryter på A4 såg oss från ett fönster i kasernen bredvid och skrek åt oss att vi skulle gå ner därifrån för det såg väldigt farligt ut. 

Tommy Jönsson

Märkt , , , , , , ,

Plats: Centrala stan, A4, I5, F4, sjukhuset, Odensala Tid: 1967

24 liter mjölk. Jag körde lastbil och körde ut mjölk till affärer.  Det var tre bilar inne i Östersund och Frösön som körde ut till butiker för att hinna. När jag började hade de precis gått från flaskor till trekantsmjölk i tetra. Både A4, I5 och F4 skulle ha mjölk, och sjukhuset. Då var det krukor, 50-literskrukor. A4 hade ingen lastkaj, men man hade teknik för att hantera de tunga krukorna. 

Där Odenhallen ligger nu var det ett stugområde med små kolonilotter och bortanför låg en liten butik, där det är en cykelaffär i dag. Den tog väl ungefär 24 liter mjölk varje dag. Då var det ju affärer längs hela Rådhusgatan också.

Arne Jönsson

Märkt , , , , , , ,

Plats: Odensala Tid: 1985

Salt sylt. Vi hade varit på husvagnssemester och när vi kom hem var det dags för självplock av jordgubbar i Torvalla. Jag plockade 20 liter och kokade sylt, men sylten smakade illa. Jag tog med ett syltprov till en granne som jag träffat i jordgubbslandet och frågade om hennes sylt smakade bra. Det gjorde den och jag bad henne smaka på min. 

”Den smakar salt! ????”, sa hon.

Då kom jag på att vi hade haft salt med i husvagnen och när vi kom hem hade jag hällt det i sockerpaketet för jag trodde att det var socker.

Märkt , , , ,