Mellan trottoaren och Prästgatan fanns en ledstång som fungerarde på ett speciellt sätt. Där hängde nämligen på den tiden stans allra snyggaste och tuffaste killar. Dom stod med ryggen mot gatan lutade arnbågarna mot stången och lät blicken svepa över alla tjejer som passerade förbi. Och passerade gjorde vi, om och om igen. Jag och min kompis hade ägnat timmar åt att sminka och klä oss. Brigitte Bardot var förebilden så det var rosa plutmun, scarfs knuten under hakan och vida kjolar med skumgummiunderkjol alt ståltrådsvariant under.
Huvudsyftet för kvällen var att gå på bio men då ingick att gå förbi ledstången några gånger och se om någon “sög” in en med blicken. Proceduren upprepades både före och efter biobesöket. Något napp blev det aldrig för mig och kompisen där.
Eva Sundin F Larsson
